Break Free
Jag har sagt det här förut. Det blir väl så när en blir äldre, en blir en slags trött repris av sig själv.
Det är sjukt att vi under hela våran uppväxt uppmuntras att vara oss själva och inte skämmas, ta plats och våga prata - för att sedan när vi blir äldre pressas ner i mallen som vi lärde oss att bryta oss loss ur som små.
Antingen så missförstod vi när de sade "var dig själv" då de egentligen menade "var såhär", eller så testade de oss för att se vilka som var formbara små apor och vilka av oss som bara var....apor.
Jag har spottat tillbaka i deras ansikten många gånger. Inte genom hårda ord eller en faktisk spottloska (fast jag många gånger velat) - utan genom att visa dem att de har fel. Det har inte spelat mig någon roll hur lång tid det har tagit, hur mycket stöd eller nedtryckning jag har fått - inte för att visa att jag har rätt, utan visa att de har fel.
Jag skiter i att jag inte får jobba i kassan någonstans för att jag har en ring i näsan eller synliga tattisar, jag skiter i de snoffsiga kärringarna på salongen som synar mig från topp till tå med ett höjt ögonbryn när jag ska klippa dem och jag skiter i alla som någonsin har sagt till mig att jag inte passar, kan eller duger.
Det är sjukt att vi under hela våran uppväxt uppmuntras att vara oss själva och inte skämmas, ta plats och våga prata - för att sedan när vi blir äldre pressas ner i mallen som vi lärde oss att bryta oss loss ur som små.
Antingen så missförstod vi när de sade "var dig själv" då de egentligen menade "var såhär", eller så testade de oss för att se vilka som var formbara små apor och vilka av oss som bara var....apor.
Jag har spottat tillbaka i deras ansikten många gånger. Inte genom hårda ord eller en faktisk spottloska (fast jag många gånger velat) - utan genom att visa dem att de har fel. Det har inte spelat mig någon roll hur lång tid det har tagit, hur mycket stöd eller nedtryckning jag har fått - inte för att visa att jag har rätt, utan visa att de har fel.
Jag skiter i att jag inte får jobba i kassan någonstans för att jag har en ring i näsan eller synliga tattisar, jag skiter i de snoffsiga kärringarna på salongen som synar mig från topp till tå med ett höjt ögonbryn när jag ska klippa dem och jag skiter i alla som någonsin har sagt till mig att jag inte passar, kan eller duger.
En lite sen födelsedagspresent från mig till mig.
Känns bra att sätta sprätt på nästan hela lönen innan månaden ens har börjat.
Det blir till att leva på vatten och bröd ett tag nu alltså.
Men jävlar så värt det...
Nu blire kul sörru....
Kära bloggen
I går natt vaknade jag av en sjuhelvetes värk i magen, jag trodde ju att det berodde på överstinta hormoner och kvinno-problem. Jag somnade om, vaknade med ännu mer ont, duschade och gick till jobbet.
Imorse vaknade jag på en ca (jag är ju ingen matteexpert, men enligt mina beräkningar) typ 1498128419 miljarder värre smärtnivå än dagen innan. Jag kunde helt ärligt inte gå upp ur sängen.
Några timmar senare så tvingade jag mig till doktorn och hon kände på mina njurar med iskalla fingrar och komplementerade min mjuka mage. Jag tvingade fram ett skratt.
Hur som helst så fick jag ett recept och hon sade åt mig att vila. Och hon förbjöd mig från att sticka iväg och träna. Jag behövde inte tvinga fram ett skratt där.
Så nu är jag hemma och sjuk och ynklig. Men det var magiska piller jag fick, kombinerade med alvedon och ipren så var värken nästan helt borta på ett par timmar. Wo-fucking-ho alltså. Men bara för att jag är så glad över det så kommer den att komma tillbaka imorgon.
Imorse vaknade jag på en ca (jag är ju ingen matteexpert, men enligt mina beräkningar) typ 1498128419 miljarder värre smärtnivå än dagen innan. Jag kunde helt ärligt inte gå upp ur sängen.
Några timmar senare så tvingade jag mig till doktorn och hon kände på mina njurar med iskalla fingrar och komplementerade min mjuka mage. Jag tvingade fram ett skratt.
Hur som helst så fick jag ett recept och hon sade åt mig att vila. Och hon förbjöd mig från att sticka iväg och träna. Jag behövde inte tvinga fram ett skratt där.
Så nu är jag hemma och sjuk och ynklig. Men det var magiska piller jag fick, kombinerade med alvedon och ipren så var värken nästan helt borta på ett par timmar. Wo-fucking-ho alltså. Men bara för att jag är så glad över det så kommer den att komma tillbaka imorgon.
...och jag bakade
Storebror och jag firades tillsammans. Det är därför det står 40 på min tårta. Mamma tyckte att det var jättefyndigt och roligt.
Jag kanske ska bli bagare, byta riktning... För jävlar alltså vad god (och snygg????) tårtan blev!
Ja visst ja, jag fyllde ju år
Vi kom, vi såg, vi söp, vi dansade.
Fredagskväll
...hemma! Skönt.
Idag mår jag mycket bättre, men det känns som att det ligger någonting och lurar under skinnet på mig.
Vad finns det att säga om idag? Jag hjälpte praktikanten på salongen att skriva om sitt CV, och herre...min....jävel det behövdes. När vi till slut var klara så frågade hon mig vad hon skulle göra med sitt gamla CV, och jag svarade "Lilla gumman, det där pappret ska aldrig mer se solen, och du ska inte visa det för en levande själ igen" och körde ner det i strimlaren. Stackars träd som får dö bara för att användas till att skrivas en massa gudsförgätet svammel med så kass grammatik att jag inte ens skulle "råka" skriva så pass om jag så hade sänkt en flarra billig tequila.
Men however, the top story of idag är att jag har haft den bästa hårdagen i hela mitt liv. Det kanske låter ointressant, men mitt hår har varit så sjukt snyggt hela dagen idag att det bara måste uppmärksammas. Jag blev typ förvånad att jag inte blev förföljd av paparazzis på vägen hem från jobbet, eller att någon modell-letande manager som var inne på konsum och köpte ekologisk tonfisk på burk (existerar det?) inte tappade sina varor, stoppade mig och ba OMG YOU ARE EXACTLY WHAT I'M LOOKING FOR och jag ba lämnar jobbet och...
Mitt hår var snyggt idag okej. Låt mig få njuta av det.
Idag mår jag mycket bättre, men det känns som att det ligger någonting och lurar under skinnet på mig.
Vad finns det att säga om idag? Jag hjälpte praktikanten på salongen att skriva om sitt CV, och herre...min....jävel det behövdes. När vi till slut var klara så frågade hon mig vad hon skulle göra med sitt gamla CV, och jag svarade "Lilla gumman, det där pappret ska aldrig mer se solen, och du ska inte visa det för en levande själ igen" och körde ner det i strimlaren. Stackars träd som får dö bara för att användas till att skrivas en massa gudsförgätet svammel med så kass grammatik att jag inte ens skulle "råka" skriva så pass om jag så hade sänkt en flarra billig tequila.
Men however, the top story of idag är att jag har haft den bästa hårdagen i hela mitt liv. Det kanske låter ointressant, men mitt hår har varit så sjukt snyggt hela dagen idag att det bara måste uppmärksammas. Jag blev typ förvånad att jag inte blev förföljd av paparazzis på vägen hem från jobbet, eller att någon modell-letande manager som var inne på konsum och köpte ekologisk tonfisk på burk (existerar det?) inte tappade sina varor, stoppade mig och ba OMG YOU ARE EXACTLY WHAT I'M LOOKING FOR och jag ba lämnar jobbet och...
Mitt hår var snyggt idag okej. Låt mig få njuta av det.
Så jävla utarbetad
Så jag fick gå hem. Andas lite och komma med nya tag imorgon...!
Men så dags på dagen så finns det inte så stor chans att jag kan få skjuts hem, så det fick bli en lång promenad genom skogen. Frustrationen som uppstår över mina klackar när jag pulsade genom geggamojjan på den höstblöta skogsstigen. Men en promenad gör gott.
Föresten!
Så var jag hos Tobbe för två dagar sedan och utstod en koncentrerad mängd smärta och fick lite bläck inristat i armen. Känns fett.
Jag ska lägga upp en bild när den är klar, med färg och allt.
Jag ska lägga upp en bild när den är klar, med färg och allt.
I'll follow you until you love me
HÄLLOW BLOGGEN
Här är en trött tjej från andra sidan internet som hälsar.
Fan det är kul att blogga, och det är ju bra att kunna se tillbaka på vad jag har gjort under mitt liv egentligen. Jag läste igenom gamla inlägg lite på måfå här om dagen, och fan jag hade glömt typ hälften - och med risk för att vara lite högmodig så förundrades jag faktiskt och log en aning åt min egna fyndighet.
Ja vad gör jag nu för tiden, förutom att jobba... Ingenting alltså. Jag har ingen fritid och inget socialt liv. Jag har inte jobbat så länge att jag lärt mig att komponera ihop arbetslivet med mitt privatliv så att det sammanklingar och fungerar. Det enda jag gör på mina lediga dagar är liksom att förbereda mig för nästkommande arbetsdagar.
Det suger liksom. Men jag lär mig väl så småningom. Likaså ska jag lära mig att blogga lite mer.
But fo' nao, good naiit.
Här är en trött tjej från andra sidan internet som hälsar.
Fan det är kul att blogga, och det är ju bra att kunna se tillbaka på vad jag har gjort under mitt liv egentligen. Jag läste igenom gamla inlägg lite på måfå här om dagen, och fan jag hade glömt typ hälften - och med risk för att vara lite högmodig så förundrades jag faktiskt och log en aning åt min egna fyndighet.
Ja vad gör jag nu för tiden, förutom att jobba... Ingenting alltså. Jag har ingen fritid och inget socialt liv. Jag har inte jobbat så länge att jag lärt mig att komponera ihop arbetslivet med mitt privatliv så att det sammanklingar och fungerar. Det enda jag gör på mina lediga dagar är liksom att förbereda mig för nästkommande arbetsdagar.
Det suger liksom. Men jag lär mig väl så småningom. Likaså ska jag lära mig att blogga lite mer.
But fo' nao, good naiit.
skit
Hejjagfläkeruthelamittlivpåinternet.
Jag förstår inte varför jag inte vågar vara lycklig för en endaste sekund, eller egentligen så förstår jag precis. Det är för att lyckan inte ligger hos mig, det är inte tack vare mig själv som jag är lycklig - det är någon annan. Och när det är tack vare någon annan så betyder det att känslan lika lätt kan tas ifrån mig. Dras ut från djupet av hjärtat med ett järngrepp av oklippta naglar, kastad på marken och stampad på. Jag vågar aldrig riskera det. För oavsett hur glad en blir, och oavsett hur länge det varar - så är det aldrig värt det när det slutar med att hjärtat krossas.
Jag förstår inte varför jag inte vågar vara lycklig för en endaste sekund, eller egentligen så förstår jag precis. Det är för att lyckan inte ligger hos mig, det är inte tack vare mig själv som jag är lycklig - det är någon annan. Och när det är tack vare någon annan så betyder det att känslan lika lätt kan tas ifrån mig. Dras ut från djupet av hjärtat med ett järngrepp av oklippta naglar, kastad på marken och stampad på. Jag vågar aldrig riskera det. För oavsett hur glad en blir, och oavsett hur länge det varar - så är det aldrig värt det när det slutar med att hjärtat krossas.
"Rensa tankarna"
Jag hör det konstant. "Tog en promenad för att rensa tankarna, gjorde si för att rensa, gjorde så för att rensa tankarna"... Hurfan rensar en tankarna?
Jag kan aldrig sluta tänka. Jag kan aldrig skjuta undan ett bekymmer jag har och bara spara det till senare. Jag kan inte bara glömma bort någonting genom att ta tretusen steg genom en skog eller städa rummet. Det är ju då en tänker som mest? När ingenting annat finns runt en?
Jag är inte ute efter att rensa mitt huvud just nu. Jag vill bara få ordning på det. Min hjärna är som en skål gröt med alldeles för mycket mjölk. Jag kan inte tänka klart.
Jag kan aldrig sluta tänka. Jag kan aldrig skjuta undan ett bekymmer jag har och bara spara det till senare. Jag kan inte bara glömma bort någonting genom att ta tretusen steg genom en skog eller städa rummet. Det är ju då en tänker som mest? När ingenting annat finns runt en?
Jag är inte ute efter att rensa mitt huvud just nu. Jag vill bara få ordning på det. Min hjärna är som en skål gröt med alldeles för mycket mjölk. Jag kan inte tänka klart.
