I-andsproblem

Om jag hade haft min söta lilla rosa Ciao, så skulle jag kunna ha åkt till Statoil (inte för att det är nära, men det är ju det ända som har öppet at this hour) och köpa coca-cola och tittat på The Dark Knight för 357392584:e gången.

Jag har nog glömt att säga det, men någon elaking har snott åt sig min moppe.
 Såå.. ser ni en rosa Ciao med en jättesöt tuta på, så se till att ni ger personen på den en fet jävla smäll från mig.
Och min hjälm försvann ju då i samma sväng också.

Ingen cola, och ingen moppe.

I go emo.


Medans fingrarna fortfarande är varma..

..så tänkte jag passa på att ge någon slags recension på Harry Potter and the Halfblood Prince!

Jag måste säga att det var en filmen var väl gjord, men den var också lite av en besvikelse.
Efter att jag sett filmen så försökte jag se tillbaka ur enpersonsomintelästbokens-perspektiv. Och det är då man ser allra bäst vad det är som de har hoppat över i filmen.

Mest frustrerande, tyckte jag var att de skippade Fenrir Greybacks introducering, att giftemålet mellan Fleur Delacour och en av bröderna Weasly (hehe, kommer inte ihåg om det var Charlie eller Bill) är heeeelt borttaget, och att begravningen inte är med. (Säger inte vems, för jag vill inte spoila för någon ^^).
OCH.. massor av de minnen som Harry fick se i boken inte är med alls.

De "stora" scenerna var korta och det hoppades väldigt mycket från en sak till nästa, utan något riktigt avslut.
 Men they made up for it med en massa brittisk humor som fick biosalongen att skratta högt och glatt! Åååh så roligt det är när Professor Slughorn säger "Good to see you, Wellby!" , när han heter Weasly..!!!
Hysteriskt, verkligen.

Nejmen. Det var en fin film, men jag rekomenderar att läsa böckerna också/istället.
Varje gång jag läser att *hurm* dör i boken så börjar jag alltid gråta, sidorna är helt fläckiga.
 Det var sorgligt i filmen också, men inte alls samma känsla.

There. I said it.

Ordet Mainstream och dess innebörd ger mig "naglarmotsvartatavlan"-känslan

Okej, jag tänkte göra en rättvis "hiss/diss" -lista, lite i modebloggar-blondie-anda!
Men helt ärligt så kommer jag inte på något att hissa för tillfället, skulle väl vara Pridefestivalen då. Men den har jag inte sett mycket av så det blir ju svårt att recensera den..
Oh well! (notera att jag till och med har gjort en liten skylt!)



Jag fet-dissar.. Att 75% av alla ungdomar piercar tungan! Det är grymt snyggt, och jag vill själv ta det så fort jag kan, men det förlorar ju charmen om nästan alla har det!



Jag fet-dissar..
Att 75% (åter igen) av alla ungdomar skaffar sådana här brillor!     
 Till en början så såldes dem i ett par få små-butiker, väl utspridda, och då var dem koola, men BOOM så slog dem ner som en bomb i varenda jävla hus och hörn, och på varenda människas näsa.
 

Jag dissar inte tungpiercing eller glasögonen i sig, men det faktum att det har blivit så mainstream med saker som jag faktiskt tycker är koola, det är det som får min fet-diss.


A-Ö

This is a test. Testing.

1,2,3.

Testing.

Då stänger jag själen, klämmer ihjäl den.





Nä nu

Ska mannen få bestämma om kvinnan ska få göra abort eller inte nu?

Vafan, rent utsagt. Åker vi bakåt i tiden eller? Jag trodde att vi gjorde framsteg i samhället!

Läste det bara lite snabbt på blondie-bloggen Kissie, är det sant så blir jag arg.


I need a hero


Om jag fick välja ett ända årtionde som jag skulle varit ungdom under, så skulle det vart the 80s

Hej bloggfan

Idag när jag låg ute på mina småkusiners studsmatta och lyssnade på radion som min käre bror hade på sin byggställning där han satt hukad och skrapade fönsterkarmarna, så slogs jag av en tanke.
 Jag är inte 2385% säker på vad låten heter, men you know

These boots are made for walking
And that's just what they'll do
*nana nånting you think you're right nånting*
These boots are gonna walk all over you

You know??
 Hursomhaver, så är ju den låten ett antal år gammal, och det hör man på den. Alltså att kvalitén är sisådär och så.
Men it's still going strong! Och det gör ju fan allting som någonsin spelats? Alltså, från Mozart på 1600-talet till Elivs på 60-talet! Det finns ju ingen musik som människor har "slutat" att lyssna på.
Vi minns årtalen i samband med musiken som föddes så, och vi förknippar hela 1950-1990-talet med musiken som vi älskar mest av allt. (jag åtminstonde)

Min tanke som slog mig var iallafall:
De som kommer födas under det sena 2000-talet, kommer de förknippa våran nutid med musik som
E.M.D och alla coverartister och botoxförorenade comeback"superstars"?
 Är det de som är the face out för min generations ungdom?
Är det den skiten som kommer förknippas med oss??

sad face

There are no unachievable goals

Måndagar är sega.

Idag blev jag väckt av Amanda som ringde, och som senare släntrade in hemma hos mig.
 Vi byggde ut min kaninbur så att de små liven inte längre måste rulla runt i lera, och sen drack vi saft ute i blåsten och kollade på den sexiga portugisen som rider som en gud, dock utan hjälm, vilket är töntigt.

Åååh vad intressesmurfarna riktigt hoppar inom er nu va? :D

Mor min ringde och sade att jag skulle baka, och det var riktigt jävla bråttom! Jag fick springa upp från datorn och knäcka ägg och hela köret.

Min fina tigerkaka står på bordet. Orörd.

Update typ
Idag lämnade jag in min gamla mobil och eftersom det går på försäkringen så hoppas jag innerligt att jag inte får en ny mobil som är lika värdelös som den jag lämnade in..
Jag lämnade också in min käre kamera.. Så att de kan laga min nedrans blixt.
Glest med bilder framöver alltså.
Vi får se om jag kanske får någon slags kreativ chock och börjar skriva en massa intressant stuff istället.

Sonisphere 09

At first we were like this

Solen sken, marken var torr och det var 11 timmar tills Metallica skulle spela.
60 kronor senare festade vi på nybakade munkar och ljummen dricka.



And then like this..
Sen satte regnet in, då kom träden väl till pass eftersom man blev utkörd ur tälten efter ett tag.
Man kunde dock köpa ett provisoriskt regnställ (stora plastpåsar), för femtio sura spänn.
Det sket vi i.
Regnet gav med sig efter ett tag, men som jag sade hela tiden:
Det är ingen riktig festival utan lera!

Like this..
Our stash ran out.

AND THEN LIKE THIS!!!
Här är de två bilder som jag kan visa utan att man måste knipa ihop fejjan och försöka urskilja vart armarna sitter på folk.
Resten av bilderna (som skulle vart grymma om jag haft en fungerande blixt) är ovärda att visas.



Kul som fasiken var det iallafall.
Saknade dock två snubbar som vi haft sällskap med dit på hemresan (alltså, vi åkte med dem på bussen DIT, och jag saknade dem på hemvägen, duueeh) , förmodligen roligaste snubbarna jag mött.
sobsob
Meen men, andra band som var där var bla Dead by April, Meshuggah, Machine Head och en massa randoms. De var lagom kassa. Men The Hives var riktigt värda att se.

keep on rockin'

Centralen 03.30..


Raised to be stupid, taught to be nothing at all


Finns ingen utväg ur mörkret

Även om man kan tycka att alla människor, tex tjejer i 14-16 års åldern, ser likadana ut nuförtiden, dvs likadana kläder, samma frisyr etc, så har alla ändå någonting som är unikt för just en själv.
 För vissa skiner det ut mer, och vissa märks det knappt. Men det finns alltid något.
 Någonting som utmärker en person. Som gör att man sticker ut, även om man ser likadan ut som sina vänner och folket omkring en. Alltid finns det något.

Men hur kan det tänkas kännas, om detta något som alltid varit ditt, som ingen annan förstått sig på, och kanske till och med påstått att de ogillat, sakta sakta kopieras? Ja, precis. Kopieras.

Härmas! När någon försöker efterlikna just det som gör dig till dig, vartefter att det unika med just dig sakta bleknar bort.
Glöms bort..

Du vet inte vem du är. Och ingen annan känner igen dig längre.

Vad ska man göra?


!OBS!

Tro inte att det blir fetaste uppdateringen nu, datorn kommer stanna på Åland med mor min tills på onsdag, och det feta datorn hemma har jag spillt cola på så den är så gott som död och begraven.

Jag börjar uppdatera isinom tid.
 
Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.

Och den som väntar på Tayras blogg.. får vänta ett tag till.

uuuhuuhu

By the sea

När mor min föreslår att jag ska följa med till en stuga på Åland så tänker man
"Åh..yay. Nån timmerstuga i skogen utan el-spis. Sounds like fun.."
Sen när man kommer dit så möts man av ismaskin i kylen, bigmamaTV och bastu. Soft.
Dock är kranvattnet packat med svavelväte så det luktar lite funny.

Oh well. Lisa och jag har legat här och inte gjort någonting i tre dagar. Tagit en tur genom "staden" som består av glasskiosker och stängda bokaffärer. Blivit nekad cancerpinnar av en finne, trots att man bad så snällt.
Better luck on the boat home.
Som går halv sju, finsk tid, ikväll.








alltså, nordiska män. hår.



En dag kommer jag göra mig riktigt illa


Jag måste ha någon slags nål-fetish.


Nu regnar det minsann

Åh, jag kommer ihåg när jag brukade prata i telefon hela natten, varje natt.
Två veckors sömn förlorade jag på det.


lök


oboý, vilket vackert väder

Var med Alistair igår! Trevlig man.


RSS 2.0