ikilledmygirlfriend

Sitter här nu igen på datorkunskapen. Vi ska göra några cp-uppgifter i Excel och jag fattar inte ett skit. Dessutom så har det hänt någonting så att om man försöker kryssa ner Excel så funkar det inte.
Aja, orkar ändå inte jobba. Jag vill ha cola. Tööööösssstiiiii.

En bild från höstterminen där jag signar Ikbal. För hon är lite gullig.

Rast om tio minuter, gissa om jag tänker dra ut som fan på den eller.

Här sitter jag på en frysbox inne i ett lagerrum på fem kvadrat typ, och väntar på mamma.
Äppelsenap och vitmögelost <33333333 Såna har jag inte packat en miljon av de senaste veckorna<3333 För att inte tala om älgkorv och blåbärsglögg <33333333333333333333333333

Nä, jag ska försöka att hitta något roligare att skriva om framöver. Men jag måste ju ändå få med det jag gör om dagarna så att jag kommer ihåg, hehe.

Nu: Krypa under täcket och tycka synd om min rygg som gör så in i "#¤%&/( ont, och försöka sova. Jag kommer förmodligen spela the Sims först och somna aldelles för sent. Men watcha gonna do (extremt svengelskt uttal där) liksåm.

...skulle man kunna säga. Jag bara står här i hötorgshallen med fetaste eftersmaken från en macka med "mild" sås, utan någonting att göra. Så snart den feta klungan av kunder skingras så ska jag kommenderas ner i källaren för något jobb i förrådet. (Y)

Hade engelska i ca 30 minuter idag, enda lektionen. Kom till skolan tio över tre, och gick där i från kvart i fyra. Gick och handlade med Isabelle, typ som vanligt, och åkte sedan och jobbade. Och fyfan vad jag har jobbat, hårt och länge. Packat presentkorgar och plastat in dem, och sedan packat en massa presentlådor. Tog dock inte kort på dem när de var klara, jag var så slut att jag knappt kunde stå upp.

Efteråt hände det dock något konstigt...
Jag gick ut lite tidigare än mamma, för att hinna ta en cigg. Jag tar fimpen som jag har, och väntar. Ingen mamma. Tar sedan en till cigg, och då börjar det snöa och blåsa ordentligt. Jag sätter mig på en finslipad sten och ringer, hon säger att hon kommer om två minuter.
Men, när jag lägger på så svartnar det för ögonen. Jag kan knappt andas och det känns som att min mage vill vända sig ut och in. Jag vet inte var jag tittar, för jag ser ingenting, folk runt omkring måste trott att jag var knäpp eftersom jag satt och vinglade på dendär stenen mitt i snöstormen. Helt plötsligt sitter jag intill huskanten på den blöta trottoaren, på andra sidan gatan, jag har ingen aning om hur jag kom dit. Jag kommer bara ihåg att jag ramlade stuprak ner i snön, och sen belv det helt svart. Väskan glömde jag på andra sidan, vid stenen.

Som tur var så kom mamma tillslut och räddade mig.
Men det som är läskigast är att det inte är första gången som det här händer.

Yes, nu står jag i hötorgshallen och smygbloggar med min kaffe med massor av socker. Lite piggare, men inte jättetaggad för skolan, iallafall inte för 2½ timmes svenska...
Jag har packat upp massor och hängt upp julpynt än så länge. Jag ska vara kvar här i ungefär en timme till, sen bär det av till skolan.