Orkar inte leva så här längre




Nu ska det städas.

Det är lustigt



Hur livet kan vändas upp och ner så fort. Ena dagen vet en precis vad som kommer att hända nästa dag, och den andra så har en ingen aning om vad som kommer att hända, någonsin.
Vart en kommer att hamna, vad en kommer att göra.

Jag är så uppslukad av ovissheten just nu, att jag knappt kan njuta av friheten.


Ett steg till

Jag har tagit studenten. Det är sjukt.
Jag har sprungit ut ur skolan och kastats ut i arbetslösheten och sysslolösheten, oändligt med tid.
Det känns fett.




DUBBELGLAD

JA IDAG GJORDE JAG MITT OMPROV FÖR GESÄLLEN
OCH BA VG VA
DUBBELGLAD
DET VAR BARA DET JAG VILLE SÄGA
PUSSY


Gå vidare, men glöm aldrig.


Vem har egentligen makten att säga vad som är rätt och fel, passande och opassande?
Annorlunda är inte synonymt med farligt.
Och vi alla vet det egentligen.
Eller, det verkar i alla fall så - med tanke på alla skriverier och babbel som jag hör och ser dagligen om hur insidan är det enda som räknas, hur vi alla är lika värda och originalitet är eftertraktat.

Men bara om insidan är likadan som alla andras.
Du är likvärdig om du varken lägger dig under eller sträcker dig högre än någon annan.
Och det originella måste någon annan ha gjort innan dig, för annars är du knäpp.

Men vi är alla hycklare.
Och det enda vi kan göra är att välja om vi antingen ska kuva oss för de så kallade "reglerna", eller helt enkelt leva livet som det borde göras.

Efter våra egna regler. 
Även om, konstigt nog, livet då blir aningen jobbigare att leva.

*ingemar tar en jordgubbe* - den var inte...

*ingemar tar en jordgubbe* - den var inte rutten, den var övermogen och JÄVLIGT god. Som en milf.


Snaggad

Abbe övertalade mig, med väldigt få ord.

Love it.



djjjjjur

Mina fina.
Jag kände för det.
Jag saknar aldrig asfalt och trängsel så lite som jag gör precis här hemma, i juni, i stunder som dessa.

BACK IN SCHOOL

LOOOOOOOOOOOOOVIIIIIIIIING IT

Dunderstress och noll motivation.




Till ära av ösregnet

Ger jag er en smutt av sommarsmak.


Bästa veckan, bästa klassen

Malta med klassen, det var grymt.
Långt ifrån alla bilder som togs, men alla passar sig inte för offentliga forum - och mitt tålamod är alltför kort för att jag ska orka. 
Jag fick se en nya sidor av alla de människor som jag känt så länge, både dåliga och fantastiska. Minnen för livet, i disiga moln av shisha-rök, fruktiga drinkar och gassande sol.

Tro det eller ej, men jag kommer att sakna varenda en av er nu när vi skiljs åt - om tio dagar.







RSS 2.0