En bäbis i min säng.


Stackarn mår inte så bra. Har fått en massa smällar och ingen mat.
Han fick följa med hem.
Jag hoppas att jag kan rädda den här, nio stycken har dött i år bara. Det är hemskt när såna små varelser inte ens lever länge nog för att komma utomhus.
Han mår bättre nu, men jag vågar inte hoppas för mycket. Man ska inte ropa hej för tidigt.
Men jag hoppas.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0