HAT

Jag HATAR dig.
Jag skiter så in i helvete i hur jävla dåligt du mår eller dina "ljusa stunder". Det finns ingen jävla bortförklaring till att bete sig som du gör. Din feta, förvuxna jävla bäbis.
Om jag blev våldtagen, och våldtäktsmannen skulle ge mig pengar efteråt så skulle jag inte hata honom mindre för det.
Du har inte våldtagit mig.
Men du har våldtagit min själ. Min barndom. Mina bröders barndom. Mitt hjärta.
Dina ursäkter är bara tomma ord.
Aldrig att jag någonsin kommer att kunna förlåta dig.

Du är ett svin. Det har du alltid varit, och du kommer alltid att vara det i mina ögon.
Jag hatar att växa upp och behöva förstå. Behöva inse hur det faktiskt är.
Jag trodde faktiskt att saker och ting började klarna lite. Men precis som varje gång jag trott så, så hade jag så fel.

Helvete.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0