Svarta valnötter och torr skinka

Pessimistisk som jag är så skall jag nu berätta hur hemsk och vedervärdig min julafton var.
Nej jag skojar bara, jag skall inte vara så himla negativ. Jag har beskådat en och en annan roligare julafton i mina dager, men denhär var inte alls så illa som jag trodde den skulle blitt.
 Jag spenderade den hos mina sysslingar, tillsammans med familjen såklart. Vi kekade lite kek och öppna lite prezentz. Tittade på halva Kalle Anka och Karl Bertil Johnssons jul (ovärdeligt underbara sak<3), som vissa tycker illa om eftersom den är "kommunistisk"? Det handlar om en fjortonårig pojkvasker som tar ett par paket och ger dem till de fattiga, och jag kan inte se något fel med det alls? Det är ju en jättefin liten julhistoria med rak-på-sak-gammal-svenska jag tycker så tokigt mycket om! Jag fnyser lite fräckt åt dem som måste vara politiskt engagerade på självaste julafton så de inte ens kan se en gammal tecknad snutt utan att reagera och resa lugg. Här kommer det, fnys.
 
 Eftersom jag inte är en liten spoiled-ish horunge så skall jag inte ta kort på varenda liten sak jag fått och sedan lägga upp det här så ni kan avundas och få eran egen lilla vetskap om vilka finskaper som jag nu innehaver i mitt ägo.
 Jag kan säga att jag fick en ny plattång, och en bok. Och rosa benvärmare från Dåler och Partyhatten! GLAD.
 Men mer behöver jag inte skriva. För jag är glad ändå! Typ.

Jag önskar jag hade vart hos dig istället.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0